Sjusovarn...

- Okay, sure you can call me to wake me up tomorrow at 9 a.m. !

Följande morgon(läs idag) :

09:30 -Time to wake up Hans! I couldnt call you earlier but now you have to make that important phone call...
- Sure, yes, yes, yes, yes, yes, I will, I promise byebye.

Sen somnade man ju givetvis om igen.

10:30 -You still sleepin' ? Well just make that phone call to the company and then you can sleep again hao ma?
- Sure I will do it right now! Im gonna do it I swear. Byebye!

Zzzzzz...

11:30 -You seriously need to get up and do that damn phone call now!
- Yeah, come on can u stop calling me goddamn I need to sleep! I will do the phone call right now! BYEBYE!

Zzzz....

Sen vaknade jag runt 13 igen, yrvaken ringde man då sitt lilla telesamtal som iofs gav ett givet nej i mitt skattsökande. Inget guld den här gången heller. Mitt morgonhumör är dessutom från en annan värld och jag kan verkligen ge mig fan på att komma upp kvällen innan, men efter ett antal timmars snusande förvandlas jag till sovzombien som vill döda allt och alla som står i vägen för hans sömn. Alternativt hiva mobilen i väggen.

Fan. Har en blomfluga som verkar älska mig just nu. Vad jag än gör, så kommer han/hon hela tiden tillbaks. Kanske är det farmor som är på besök? Jag har ju ändå knäppt iven den med fingret och tryckt ner den mellan tangenterna ett antal ggr nu, när fattar den då vinken? Din störda jävel ge fan i mig är ju de budskap jag gett så tydligt.
DÄR! Nu smätte jag iväg den med fingret igen, HAHA nu ska vi se om den har mage att komma hit igen.

På tal om nåt helt annat: igår var jag med min kompis Lisa på Afrikaträff. Jävligt trevligt trots att man bara följde på och inte hade alls nån del i vare sig barnhem eller volontärarbete... Dessutom e jag ju inte ens intresserad av Afrika över huvud taget så snacka om att komma till fel ställe. Lisa har nämligen vart 3 månader i Tanzania och bott på barnhem. Ja alltså hon jobbade, hon var ju inte barnhemsbarn... MEN VAFAN FLUGAN E NU HÄR IGEN?! Fast nu trillade den ner vid sidan av F8-knappen och där hoppas jag fanimej att den förgås!

Efter att vi kommit innanför dörren och jag presenterat mig som Lisas kompis till allt och alla, så sa värdinnan: -Ja och så ska vi bara köra välkomstdansen också innan vi äter. SAY WHAT? Jaha, så stod alla i ring typ och vi shakeade våra stela svenska höfter till musik som knappt svängde tills Kerstin som hon hette tyckte att det räckte. Jag antar att jag pleasade de afrikanska gudarna ganska dåligt för maten var ingen höjdare, dock var Kerstins gubbe rätt skön att snacka med. Han berättade ivrigt om ALLT som rörde deras verksamhet - de driver en förening som skickar ner cash till en "mamma" som har ett barnhem i, ja just det, Tanzania.

Jävligt imponerande med folk som bryr sig såpass mycket om andra att de skapar en förening och värvar andra personer som lägger en månatlig summa för att hjälpa. Jag hade nog haft lättare att ge till ett sånt där projekt än till RÄDDABARNEN där man inte riktigt vet vad pengarna går till.