Jag föddes naken

Blöt och blå, föddes man naken enligt Helt Off's dänga "Bara För Jag Smögar". Och det är precis så jag känner nu. Naken och jävlig med knappt en krona på fickan, dock jobbade jag hela veckan som nyss gått förbi. Men de pengarna kommer ju inte förrän den 25:e eller vad han nu sa, chefen. En chef jag inte längre har eftersom jag INTE kommer hoppa på det där jobbet igen.
Att dela ut gratisreklam(Comviq kontantkort) kan låta enkelt men gud vilket psykiskt nedbrytande och minst sagt tärande arbete. Kör man "informera-den-potentiella-kunden"-stilen så säger 8 av tio svenskar nej. Dock finns ju den mindre fina men oh så mycket lättare varianten "att-bara-säga-varsågod-och-le-som-en-idiot" som fungerar så mycket bättre. Jag sa nog "VAARSÅÅGOOOOD!" en miljon gånger. Smajlandet gav mig dessutom migrän som en trevlig men sen julklapp. Så ni kan tänka er att jag log för kung och fosterland.

För att överleva mina utgifter för den gångna veckan fick jag ta ut så mycket som det bara gick på mina sista fondkonton. 800 på vardera blev bara 600(x2) ungefär eftersom man bara fick ta ut 75% som högst. Vad fan liksom, de där kontona går ju bara nedåt ändå och jag vill ju bara få ut skiten som är kvar, inte ha så kallad is i magen och vänta på en eventuell uppgång om tio år.

Slitsam vecka kan man lugnt säga. Vi sattes 4 personer i en på utsidan relativt fin husbil och levde tätt inpå varandra i 5 dar. Iofs när vi fick bilen så såg den ut som 7 svåra år. Men efter en alldeles för trång biltvätt lyckades vi åtminstone ha ett schysst yttre att visa upp.

Hur jag kunde överleva är en bra fråga, och Robinsonäventyren på teve känns ju knappt nämnvärt i jämförelse. Sa jag att jag bodde med min kompis(?!) och två brudar? Nej det missade jag väl helt. Min så kallade kompis Alex som jag orkar med i säkert 1 hel timme innan jag blir galen av hela hans attityd. Hela jorden ska rätta sig efter honom och han är totalt oresonabel. Ja, jag kan väl erkänna att en del mindre snälla ord utbyttes mellan oss. Och om du, Alex, sitter och läser denna lilla blog nu får jag la passa på att säga att du är förbannat... Eller skit samma, jag vet ju att du inte kommer ändra ditt sätt ändå. Enough said. Åter till historien om resan till jordens inre eller åtminstone till Sveriges baksida (Småland). Det är väl nästan samma sak, eller? =)

Tjejerna var helt okej. Jag störde mig lite lätt, eller snarare rätt fett, på Victoria ett tag men det gick över. Jag är väl inte heller helt enkel att leva med, fan en annan har ju bott ensam i flera år. Iofs bodde jag ju senast med tjejen ett år. Dock vet vi ju hur det var i Kina när jag bodde först med Felicia och vafan hette hon - Maria. Det var ju ingen höjdare. Och sen blev det ju att bo med de tre kineserna, sicket bakslag. Vad jag nu försöker få ut av detta enorma bubbel av tankar som formligen sprutar ut så här nattetid är: en sån här resa hade varit kanon UTAN DIG ALEX!

Ahhh, det kändes bra! Som att ta steget ut ur en kalldusch och komma in i värmen. Återigen sitter jag i verkligheten och letar jobb. Vad blir det nästa gång är frågan? Jag måste ju få tag på ett schysst, eller iofs skit samma om det är schysst eller ej. Ge mig ett jobb bara, dock utan ovan nämnda idiot. Nu har jag skrivit i en hel timme, så det här måste vara århundradets längsta inlägg. Eller så skriver jag otroligt sakta ser jag nu när jag scrollat upp och insett att det fan inte blivit så mycket text ändå. Mest en massa babbel. Eller bubbel. Ensam, naken och blå. Gulblå. Som den svenne man är.

Godnatt!