lördag 3 oktober 2009

06:57

Vaknade 4:30 imorse, men lyckades somna om och vakna hela 20 minuter senare. Det var dagesn bedrift skulle jag vilja påstå. Sen svor flickvännen över att jag inte bäddat igår kväll, utan bara brett ut sängkläderna, ja alltså först lakanet, sen kuddar(med örngott liggandes utanpå), och sen påslakan med ett påhäng i form av täcket hahahaa... Så gissa vem som fick ställa sig å bädda det första han gjorde innan han kunde slappna av vid datorn?

Har köpt nikotintuggummi a la Nicotinell igen, dock bara 2mg denna gången. Jag tillhör den förhpppningsvis minimala skara som tuggat nikotugg i flera år istället för den på paketet rekommenderade perioden "minst 3 månader men inte högre än 1 år". Dock fick jag ta ett trevligt uppehåll för någon vecka sen då svalget började kännas svullet... Säkert skitbra men åtminstone slipper jag KOL.

Har en knöl i bröstet/på bröstkorgen som uppstod för några veckor sen, och sedan dess har jag redan mentalt hunnit säga adjö till mina nära och kära. Hypokondrin är på topp! Har dock ringt läkare och fått tid för undersökning.


Idag ska jag och tjejen till våra kompisar och hjälpa till med, eller rättare sagt JAG ska hjälpa till med en trädnedtagning. Tjejen ska väl sitta inne och lata sig kan tänkas, eller åtminstone plugga arslet av sig hehe. Fan vad hon studerar hårt, en annan latar sig för jämnan.

Igår blev jag uppringd av en person från Kelly-services.se, de ville att jag skulle gå få en jobb-coach av dom, vilken skulle pågå i 3 månader. De hade tydligen ett avtal med Arbetsförmedlingen och det skulle inte kosta något. Tyvärr var jag för yrvaken för att kunna tänka och hann nätt och jämnt få reda på att det skulle bli lättare för mig att få jobb via deras bemanningsbyrå om jag gick med i jobb-coach-programmet istället för att bara skicka in en ansökan som en vanlig svensson. Vad är det för jävla utpressning egentligen? Så om jag inte går med i deras coach-skit så får jag inte jobb som jag ansöker hos dom? Istället för att dom fixar jobb till mig, så blir det ju jag i första hand som fixar jobb åt dom i och med att dom kan ge nån coach-konsult jobb...
Bakvänd idé det där. Om jag hjälper dig så hjälper du mig, och skulle jag inte få jobb ändå efter 3 månades så har ju åtminstone Kelly-service's fått lön för mödan att trycka ihop oss.


Jag har böjrat rita/skissa igen, enbart för att inse att mitt skapande inte har åldrats ett skit på senaste 10 åren. Det skulle ju kunna betyda att jag behöver använda pennan lite oftare, eller så är jag bara inte skapt för att lämna några stora avtryck här i livet.

torsdag 1 oktober 2009

Seg natt

Sicken skitnatt. Här har man suttit uppe och väntat på att den senaste auditionen med So You Think You Can Dance ska ha laddat klart, men märkte precis att den inte ens kommit halvvägs. Skoj. För auditionerna är det enda man orkar se innan Mary Murphy skriker sönder både Nigel Lythgoe's och mina öron.
Och nej, jag tankar inte längre ner media, dock finns det ju snälla sidor som streamar filmer/tvserier så IPRED spelar inte så stor roll här hemma ändå. Spotify finns ju för musik, men hittills har jag inte hittat nåt bättre sätt att spara låtarna än att låta dom rulla och samtidigt spela in dom via ett annat program. En metod som inte är nån höjdare, för det känns lite som att sitta med bandspelare och spela in från radion som man gjorde förr.
Har i och för sig funderat på att gå till biblioteket och låna hem en massa "nya" cd-skivor och rippa av dom till flac(bättre kvalle än mp3), men chansen att biblioteket skulle vara nischat min musiksmak känns ganska avlägset.

Till råga på allt så har internet, ja alltså min ISP har gett mig sjuhelsikes långsamt bredband inatt. Jag läste på deras driftstörningsinformation att i mitt område så hade de strul med digitaltv-tjänsten... Något som tydligen smittat ner bredbandet med?

Nu är det snart gonatt som gäller för min del, imorgon är det nämligen löning(a-kassan), och jag har lovat tjejen att dela på en sushi plus köpa mössa och halsduk till henne. Sorgligt att man fan inte har råd med två portioner sushi, men denna månaden skall jag fanimej hålla i slantarna så man slipper komma krypandes till morsan igen...

fredag 25 september 2009

Komet

Varför kan man inte bara svälja sin inpräntade jante-lag och framhäva sig själv som bäst? På frågan om jag anser att jag var bland de bästa på mitt förra arbete eller om jag låg runt medel så svarade jag givetvis att jag låg över medel men inte bäst... Fan snacka om att sätta krokben för sig själv. Sen lyckades jag snurra in mig själv i min egen diskussion så jag knappt visste ut eller in till slut. Jag borde hålla käft nästa gång och enbart nicka eller skaka på huvudet.

-Hur är din fysiska prestationsförmåga? Well... Jag vet hur man lyfter rätt även om jag inte har världens bästa fysik.

Sanningen, att man sitter mesta delen av sin fritid vid datorn är ju nåt som man får hålla för sig själv. Jag är en datanörd med en kropp som ser ut därefter. Smal som en sticka med en jävla bulle på magen. Dock har jag fått mig en tankeställare idag - det här funkar inte längre. Ringde faktiskt till Sportlife och checkade priser. 800:- för en månad, och 1900:- för ett år... Rimligt att ta en månad då?!

Promenaden jag gjorde för några dagar sen tog kraftigt på mina hälsenor men det har gått över nu. Varje gång jag gör knäböj knakar det trevligt i mina båda knän. Känns kanon det där. Ändå säger man att man klarar ett tungt jobb när man är trött på sin arbetslösa situation. Men gym eller nåt i den stilen får det fanimej bli. Det får inte fortsätta så här.

Idag är det den 25:e, och den 28:e ska jag betala in 3000 spänn till hyran på morsans konto. Alltså pengar som jag inte har. Fan ännu en månad som man ska krypa till korset och be om en allmosa hos morsan, men det är ju i och för sig bättre att få en av henne än att bli av med lägenheten...


Nu ska jag beta mig igenom alla bemanningssidor jag missat på google, intervjun gav mig ju ändå ljus i mörkret, det gäller bara att öka sina egna förutsättningar lite. Jag vill grymt gärna arbeta på fabrik igen, eller i ett lager, men ser man ut som ett stort L med en putmage så blir det oftast negativa responser.

torsdag 24 september 2009

Det regnar...

Vaknade nyss, klockan är nu åtta på morran och det regnar lite lätt... "Fan vad gött" var min första tanke då detta betyder att jag slipper gå mina 5,4 km. Nu kan jag ju ändå tycka att det är lite synd att inte gå rundan, men jag får väl göra ett ryck när (om) det slutar att regna. Nu verkar det dock ösa på mer och mer.

Fan, spelade precis bort 40 minuter av dyrbar tid, som kunde ägnas åt nåt vettigt. Mindjolt games på Facebook är en ren plåga för mig som har svårt att stänga av innan jag slagit varenda kompis rekord där inne. Och det finns ju en hel del olika spel med...

Nej verkar ha regnat klart nu... Ska ta mig en titt på väderhelvetet...

onsdag 23 september 2009

Promenixen

Ja!!! Jag lyckades bryta mitt destruktiva mönster inte en dag försent. Eller åtminstone inte mer än 16 år försent. Då gick man ju i åttan och vad jag kommer ihåg är så låg jag då i topp vad gäller mitt livs konditionskurva. Sen dess har det bara gått neråt, och jag har legat och kravlat djupare ner i dyn för varje dag som gått.

5,6 km på drygt 50 minuter, det var väl en rätt okej tid? Fan vad det brände i framsidan och baksidan i båda benen när jag knappt gått en 500 meter och fick såklart slå av på takten, man vill ju inte ta ut sig första dan.

Jag har kommit på mig själv att vara jävligt trött runt 22-23 för att sen bli skitpigg vid midnatt... Det är lite som om nån skrattar åt en om man går över det där jäkla strecket kallat "tolv", för att sedan låta en vara vaken tills solen gått upp. Man förvandlas till en vampyr utan gaddar som sover på dagarna och är vaken på nätterna.

Nog om det. Nu till min morgonpromenix' fördelar och nackdelar. Fördelen är ju givetvis att man kommer igång som satan på morgonen och man har lust att göra någonting när man kommer hem igen istället för att bara sova bort timmarna. Nackdelen är skavet...
SICKET JÄVLA SKAV MAN FÅR MELLAN PUNGEN OCH LÅRET! Jag antar att friktionen ändras beroende på om man är pth eller ptv. Dessutom drog sig boxershortsen upp sig på skavsidan och gjorde minsann inte saken bättre. Det brände som eld och jag funderade antalet gånger på att ställa mig bakom ett träd och rätta till fanskapet. Grejen vara bara att träden stod jävligt glest och jag hade ju ingen lust att blotta mig för bilisterna, eller hur?

Nu är jag dock glad för mitt lilla äventyr, och imorgon funderar jag på att babypudra in eventuella delar i riskzonen. Kanske kan man ha en sån där talkpåse som klättrare har? Så blir det ju bara att sträcka ner handen i påsen och fiska upp lite babypuder för att slippa skavet...
Undrar hur löpare gör, alltså långdistansare. Vad gör de om det börjar skava så inihelvete? Men de har kanske redan packat in hela paketet i medicintejp eller dylikt för att vara på den säkra sidan... Eller så kanske de springer iförd en susp med jävligt mjuka kanter?

Nu är det dock dags att göra nåt kreativt, söka jobb t.ex. =)

Vi ses förhoppningsvis imorrn!

torsdag 27 augusti 2009

...

Ohh, det var så länge sen jag loggade in här att jag glömt mitt lösenord hahaha. Illa, men det gick ju bra till slut ändå.
Nattugglan kom tillbaks inatt, jag har alltså inte sovit ännu. Har suttit uppe och skrivit på en thesis som diskuterar ämnet Human Resource Management. Rätt intressant faktiskt, dock studerar jag det inte själv, utan skriver för herr anonym...

Ja i alla fall så blev det en hel del hjärnsläpp under natten och inspirationen seglade glatt ut genom mitt stängda fönster. Kom bland annat att tänka på hur det blir i framtiden när man tänker på hur cigarettrökning har påverkat filmer och böcker. Numera käkar ju var å varannan kotte nikotintuggummi eller har plåster, jag har t.om hört om nån som köpte nån niko-spray..? Så hur blir det då senare? Kommer det kanske en James Bond-rulle med en nikotuggummikäkande Daniel Craig? Eller en Clintankopia med ett nikoplåster på armen... Allt för att verka stenhård på film. Fan jag hade massa upplägg om detta i huvudet nyss, men de har tydligen försvunnit. Great. Där missade ni århundradets blogg.

Inatt såg jag även District 9, från en streamad cam som de snyggat till. Dock var kvalitén jävligt bra må jag säga, nej jag vet cam blir aldrig som att se på bio, men jag slipper gärna betala. Ljudet var också bra, annars brukar det vara rätt kass ljudupptagning på de tidiga versionerna som ligger ute på nätet. District 9 var tamejfan gripande, även om det låter lite konstigt att en alienrulle skulle vara det. Rekommenderar den starkt. Funderar redan på att se den igen =)

Och däääääääääär tappade jag lusten att skriva igen!

Vi ses

onsdag 25 mars 2009

Åter arbetslös...

Jag har jobbat och stått i, i hela 1½ dag. Sen pallade jag inte med skiten mer. Jag var värvare på stan, sicket jävla skitjobb. Och vilka folk man arbetade med... Jag körde skiten ur mig första dan och fick inte värvat en jävel, dock drog jag på mig en fet huvudvärk som hängde med mig tills dagen därpå. Alltså idag. Det var ingen hit helt enkelt. Eller så är jag bara en quitter. Men en sak har jag iaf lärt mig; aldrig i helvetet mer att jag ställer mig inne i Nordstan och kränger skit som ingen vill ha. Jag lyckades iofs få en tjej att stanna och donera idag. Men det var efter 3 timmars helvete där alla jag försökte stanna i farten, bara skyndade förbi. Jag har lärt mig att jag inte är en jäkel på att snacka in mig hos folk. Men det visste jag kanske redan. Man skulle skriva sitt eget "manus" och snacka tills folk ändrade sin uppfattning och gav en hundring i månaden. För 3 spänn om dan e ju INGENTING! Särskilt nu i lågkonjunktur då t.om alla som fått behålla sina jobb vänder och vrider på slantarna. Att övertyga i detta syfte är förjävligt svårt och jag kan ärligt säga att jag gav allt.

Det kanske låter lite, när jag säger att jag bara pallade en och en halv dag, men har ni inte provat på det så ska ni inte himla med ögonen. Jag kände redan på morgonmötet att dagen inte skulle bli en höjdare när jag blev kritiserad för att jag inte hamrade tillräckligt hårt på bordet och skrek tillräckligt högt igår innan vi gick ut på stan. Jag sa då att det inte var mitt sätt att komma igång, att inte blir jag motiverad genom att hamra på bord i kör med de andra i laget för att känna vinnarinstinkt. Sen fick jag ändå göra som de sa för det var ju de som var teamleader och inte jag. Jag kände mig sjukt löjlig o gick in på toan och svor när jag uträttade mina behov. Så istället för att känna mig taggad inför dan blev man istället bara förbannad och tråkad.

-Ja du Hans hur mycket vill du tjäna idag? Hur många talonger kommer du få in idag?
-Ja... 3 stycken!
-Vadå, vill du bara tjäna 750 spänn idag?
-Njaaee... Okej jag tar 5 då!

Jag visste att jag aldrig skulle få in fem jävla talonger ens om himlen trillade ner, men för att få upp den låga stämningen så fick man ju dra te med vafan som helst. Lyckades ju som sagt ta EN innan lunch och sen stod jag ut i säkert en halvtimme innan jag kastade in handduken helt och sa att jag skulle hitta nåt annat sätt att tjäna cash. Inte fan blir man peppad när de som ska vara "veteraner" inte heller får in vad dom måste få in. Och så fort man tar en 5-sekunders paus kommer en liten vakthund fram och frågar om det går bra, samt om jag sålt nåt. Eller sålt, fått in någon talong alltså. En hundrig i månaden e ju som sagt ingenting enligt hundarna men enligt resten av svenska folket verkar det vara det.
Om jag sa "hej, har du tid en minut" eller nån annan löjlig fras så stannade kanske 1 av 25, de andra flög bara förbi. Förmodligen är det väl jag som borde ha grabbat tag i ett slags osynligt rep och dragit tillbaka den som under sin lunchtid stressade till nåt matställe, och tryckt ner talongen i gapet på dom. Men det kan man ju inte göra. Eller det gjorde ju iaf inte jag.

Ha en trevlig dag, så ska jag fortsätta leta i dimman efter jobb. Dock nåt annat än att försöka folk som inte har pengar donera till bolag de knappt hört om.